Årets första skörd

Vi lärde först känna denna sallat som Feldsalat, när vi bodde i tyska Köln. Och den blev snabbt en riktig favorit. Med fin smak och full av C-vitamin. Underbart god på tyskt vis tillsammans med rostade pinjenötter och en senap-honung-balsamico-dressing. Efter hemflytten till Sverige låg namnet Fältsallat bra i munnen, men vi lärde oss så småningom att känna igen den även som Mâchesallat i grönsaksdisken. 

När den sista potatisen skördades i slutet av augusti gapade den ena odlingslådan tom. Och när plantskolans fröutbudet för höstsådd granskades lite närmare så kändes salladsbladen på en av påsarna angenämnt bekanta. Men här gick de under namnet Vintersallat (och i Danmark lär den kallas för Vårsallat). När jag läser på lite närmare upptäcker jag att växtens svenska namn egentligen är Vårklynne och att den på latin heter Valerianella locusta. Kärt barn har uppenbarligen många namn!

Oavsett benämning hamnade den härom aftonen i en kvällssallad. Den skördades i minusgrader och i skenet av en ficklampa. Vilken märklig känsla!

Det var årets absolut första skörd från den egna trädgården och de absolut godaste salladsblad jag smakat på länge.