Japansk blodlönn

 När vi flyttade in i vårt hus i mitten av nittiotalet växte det gula ölandstokar, 'Fairy'-rosor och någon form av krypande tuja i slänten. Växter som till slut blev alldeles för storväxta. 2002 flyttade vi hem till vårt hus igen efter en tid i Tyskland och vi grävde då upp alla de gamla växterna i slänten och ersatte med ny grönska. En av de nya växterna som planterades var en japansk blodlönn 'Dissectum Garnet'. Dess tillväxt var verkligen inte mycket att skryta med under de första åren, men när det sommaren 2013 var dags för nästa ingrepp i trädgården, hade blodlönnen hunnit bli ganska omfångsrik. Den fick därför grävas upp med hjälp av grävmaskin. Under den omfattande trädgårdsrenoveringen behövde den flyttas vid ett flertal tillfällen och för varje flytt blev grävmaskinistens hanteringen allt mer omild. Flera stora grenar knäcktes eller fläktes loss, men kvarlevorna av vår stackars blodlönn planterades ändå på väl vald plats i den nya trädgården i hopp om att den skulle överleva.

 Trots sin kraftigt asymmetriska form var trädet rent magiskt vackert under lövsprickningen i år!

Och den skjuter en hel del nya skott som lovar gott för framtiden.

Blodlönnens blomningen är väldigt oansenlig ...

...och syns egentligen först då man kryper nära.

Men i en nyrenoverad trädgård värdesätter vi de växter som delar vår historia på ett alldeles särskilt sätt och vi är så glada att blodlönnen verkar ha överlevt trots markentreprenörens oförsiktiga hantering. Den fick stå orörd hela förra sommaren för att få möjlighet att rota sig ordentligt igen, men kommer att beskäras senare i sommar eftersom vi behöver ta bort skadade delar och för att den ska få en bättre form igen. Men om detta ingrepp vet den ännu inget...

Bygget av slänten

I dagarna är det snart ett år sedan den nya slänten blev klar och i det här inlägget kommer jag visa några bilder som togs under den processen. 

Alla slipersmurar i och runt vår trädgård hade sedan länge gjort sitt. De behövde bytas mot nya stödmurar och vi såg det som ett välkommet tillfället att tänka lite nytt i hela trädgården. 

Tidigare var slänten terrasserad med en hopsjunken slipersmur. Den övre planteringen lutade ganska ordentligt och var rent svår att röra sig i. När slänten nu ändå skulle göras om så ville vi få till fler terasser med plana planteringar.  Man blir ju varken yngre eller rörligare med åren!

Under hela förra sommaren behövde slänten användas för transporter mellan tomtens båda nivåer  och ungefär så här hade vi det därför under dryga 2 månader.

Men så äntligen, ett par veckor efter att hela bygget egentligen skulle varit klart, så påbörjades arbetet med slänten. På bilden hade gruset paddats och det hade snickrats och armerats i gjutformar för fundamenten till stödmurarna.

Luttrade efter en hel sommar med samma entreprenör så kontrollerade vi formarnas placering mot ritningen och upptäckte att de placerats ungefär en halvmeter fel i både sid- och höjdled. Göra om och göra rätt och bli ytterligare försenad...

Två veckor senare var fundamenten gjutna på rätt plats, L-stöden mot övre delen av tomten var satta och murning av stödmurar i slänten var påbörjade. De gula slangarna för framtida dragning av el var lagda för att förbinda de olika nivåerna med varandra.

Den svängda muren i hörnet av övre delen av tomten var uppmurad en dryg vecka senare. Lättbetongblocken hade även börjat beläggas med primer och ojämnheterna i murarna var utjämnade med murbruk. Insidan av murarna har dessutom klätts med frigolit för att minska trycket av tjälen.

Ytterligare en vecka senare var de flesta murarna putsade och 40 cm planteringsjord var utlagd i de olika nivåerna. Vi och entreprenören var dock inte helt överens om behovet av planteringsdjup och hade vi inte stått på oss så hade vi idag haft 20 cm jord och därunder packat grus. Det slutade med att det packade gruset fick grävas ur för hand, innan jorden kördes ut. Någon vecka senare kom även toppstenarna på plats ovanpå murarna och vi kunde äntligen börja plantera våra växter.

Vi hade bråttom att få växterna i jorden i god tid före vinterkylan, så alla växtplaceringarna hann väl inte bli tillräckligt genomtänkta. En del av växterna har därför flyttats både en och två gånger under det gångna året. Och känner jag mig själv rätt så är nog inte flyttcirkusen över på länge än...

En del av växterna är av naturliga skäl fortfarande väldigt små, titta på ädelsyrenen 'Mme Lemoine' i släntens övre plantering t ex, den har en eller ett par meter kvar att växa. Av samma skäl är ytorna mellan växterna fortfarande ganska tomma och kala.

Men visst kan man med hjälp av lite fantasi föreställa sig hur här kommer se ut om några år. Resan har bara börjat!

En trädgård i förvandling

Slipersmurar var uppenbarligen väldigt populära under 1970-talet. Det finns massor av exempel på sådana bara i vårt bostadsområde. Men när de passerat bäst-före-datum är de populära tillhåll för både myror och getingar. Det finns antagligen många exempel även på detta i närområdet och vår slipersmur var inget undantag. Tillsammans med två av våra närmaste grannar bestämde vi oss för att gemensamt låta byta ut våra dåliga stödmurar mot L-stöd i betong. 

Eftersom vi även tänkte passa på att dränera om huset skulle hela trädgården komma att grävas upp. Det lockade inte att lägga tillbaka 35 år gamla trädgårdsplattor på samma plats igen, utan vi ville tänka lite nytt. Efter 17 år med samma trädgård visste vi i vilka i hörnor vi ville ha nya sittplatser och var vi ville ha blommande planteringar. Var det oftast är lä och var vi helst vill ha det lite insynsskyddat. Vilka växter vi ville bevara från den gamla trädgården och vilka nya vi var sugna på. Vi sökte på nätet efter olika trädgårdsarkitekter och hittade Kungsbacka trädgårdsdesign. Vi gillade det vi såg på företagets hemsida och blogg. 

Efter samtal per telefon, ifyllda frågeformulär om våra önskemål och en diger lunta bilder på växter, materiel, färger och former som vi gillade, så gjorde Anna W Fasth även ett besök på plats. Kort därefter mottog vi en ritning och en 3D-animation över den nya trädgården och Anna hade verkligen träffat mitt i prick! 

Står du inför att genomföra ett liknande arbete så tveka inte på att anlita en trädgårdsarkitekt. Det kostar visserligen en slant, men är värt varenda krona! Och vi kan varmt rekommendera just Kungsbacka trädgårdsdesign!

Vi sökte därefter en markentreprenör och fick nobben hos några då de hade kalendern full, inget offertsvar alls från en annan och i takt med att tiden rann i väg så fick vi lite för bråttom. Och det gjorde att vi litade lite för mycket på magkänslan när vi skrev under ett kontrakt med vår markentreprenör. Det ska man inte göra! Det vet vi idag! 

Vid ett så omfattande arbete bör man i lugn och ro låta granska kontraktet, gärna med hjälp av någon sakkunnig. Ställa frågor kring det man undrar över och se till att få med alla löften och överenskommelser i kontraktet. Det sagda ordet väger ibland för lätt! Idag vet vi att ett mer specificerat och detaljerat kontrakt hade sparat oss många sömnlösa nätter, men framför allt skulle vi kollat upp referenser mycket bättre. Vi har lärt oss en läxa, men jag hoppas att detta inlägg kan hjälpa andra att inte behöva begå samma misstag. 

Jobbet drog i gång veckan efter midsommar och skulle vara klart, med god marginal, före sista augusti. Allra första tiden flöt arbetet på riktigt bra, men sedan började bekymren rada upp sig i en takt som vi inte trott var möjlig. Allt för ofta under de kommande månaderna uppstod frågetecken där vi tvingades rådfråga andra anläggningskunniga, besiktningsmän, trädgårdsmästare, vår trädgårdsarkitekt, jurister m fl. Stora delar av Anläggnings-AMA lärde vi oss till slut både baklänges och framlänges. Lärorikt förvisso, men i många stycken blev byggtiden en enda lång mardröm, som aldrig tycktes ta slut. 

Ett flertal moment fick entreprenören göra om både två och tre gånger innan de höll godtagbar standard eller ens kom på rätt plats enligt ritning. Hade vi inte varit på alerten hela tiden, så hade vi inte fått det fina resultat som vi faktiskt fick till slut. 

För att våra växter skulle hinna etablera sig innan kylan kom, så behövde vi till slut börja återplantera eller nyplantera våra växter även om anläggningsarbetena var långt ifrån färdiga. Det var en sådan fröjd att få fokusera framåt och vi gladdes verkligen med varje enskild växt som kom på plats. Många av de nya växterna köpte vi smidigt och lätt via vår trädgårdsarkitekt.

Först i slutet av oktober kunde vi, mycket lättade, äntligen ta adjö av en entreprenör som vi inte kommer anlita igen. Även långt efter att de lämnat vår trädgård så var det innehållet i ovanstående bild som förblev minnet av sommaren och hösten 2013. Men så småningom upplevde vi att det successivt övergick till att vara vår trädgård vi blickade ut över, istället för deras arbetsplats.

Sakta men säkert kunde vi börja glädjas åt och njuta av vår nya fina trädgård. En trädgård som nu var mer lättskött i många stycken och anpassad precis efter våra behov och våra önskemål!