måndag 29 september 2014

Blomning med påtår


De senaste dagarna har ett flertal växter generöst nog bjudit på ännu en blomning. Vissa mer storslaget än andra, men så här års gläds man verkligen med varje liten nyutslagen knopp. Måste dock erkänna att en del blommor faktiskt gör mig lite extra glad! 

Flera av de generösa växterna är helt nya för mig, så jag tackar och bockar och hoppas att det är så de kommer att uppföra sig så även framöver. En del växter känner jag sedan tidigare som återblommande och jag är naturligtvis tacksam även för dessa blommor. Man vill ju inte ta något för givet! Men den blomning jag gläds med allra mest är de gamla vännerna från vår gamla trädgård, som funnits med i kanske dryga femton år eller mer och som nu bjuder på ett andra flor för allra första gången. 



Buskrosen 'Jacqueline du Pré' är en ny bekantskap som verkligen har levererat i sommar. Hon tog några veckors paus i augusti, men blommar nu rikligt igen. 



Klätterrosen 'Mamma Mia' var även den helt ny i våras och har blommat vackert, men inte fullt lika frikostigt. Och frågan är om någon av de många knopparna hinner slå ut innan kylan kommer. Men vi håller naturligtvis tummarna!




De vårblommande tovsipporna är även de nya i församlingen och återkom nyligen med en ensam liten blomma. Söt som socker, eller hur?



En av tre nyplanterade plantor av funkian 'Halcyon' återkom nyligen med dubbla stänglar. Måste dock erkänna att jag är lite osäker på om just denna planta faktiskt blommade under försommaren.



Det gjorde däremot funkian 'Wide brim' helt säkert. Det är en återanvänd växt som delades i tre mindre plantor förra hösten, innan planteringen. Bara sedan sommarhettan upphörde, en bit in i augusti, så har de säkert tredubblat sin storlek och nu bjuder de alla på knoppande stänglar igen. Så kul!



Daggkåpan klipptes bara ner delvis efter sin första blomning i somras, men återkommer ändå ganska frikostigt ungefär som förväntat.



Av den återanvända skuggrönan sattes ett femtiotal skott förra hösten i varierande storlek. De större plantorna har redan blommat, medan de lite mindre nu har hunnit växa till sig och bjuder snart på sin första blomning.  





De stackars dagliljorna 'Stella d'Oro' har jag fortfarande dåligt samvete för. De grävdes upp strax efter avslutad blomning och flyttades. Mitt i brännheta juli. Mot bättre vetande. Ja, så borde man väl inte behandla sina gamla trotjänare. Men de verkar inte tagit skada och inte heller särskilt långsinta. Nu blommar nämligen alla tre ruggarna på nytt och det har de aldrig gjort hos oss förut. 



Hjärtbergenian hade vi först som balkongväxt i tidernas begynnelse och senare i urna i trädgården, men först i höstas fick den komma ner i riktig jord. Också den delades i småplantor, så många jag bara vågade, och nu blommar en av de större plantorna för andra gången på samma sommar. Döm om min förvåning eftersom det är första gången det har hänt på tjugofem år!



Allra gladast blev jag dock över riddarsporren som tidigare fanns planterad vid vår entré. Har provat att klippa ner den efter avslutad blomning under alla de kanske femton år som vi känt varandra, men den har aldrig svarat med så mycket som en tillstymmelse till nya blomstänglar. Den växte tidigare precis intill en ligusterhäck och kanske fick den för lite näring?

Helt plötsligt skjuter riddarsporren nu dubbla stänglar. Höga och fulla av lila klockor. Visserligen inte alls lika praktfulla som vid den första blomningen i juni, men tusan vet om jag inte njuter av dessa ännu mer...







fredag 26 september 2014

Vårfrestelser!

Utmaningen Blommig fredag bjöd denna vecka på ämnet VÅRFRESTELSER!
Så här tänker jag kring det begreppet:


Tålamod är en fiskares bäste vän! Så säger i alla fall Lottas pappa, du vet han som bor på Bråkmakargatan. Men uttrycket skulle i allra högsta grad även kunna appliceras på oss trädgårdspassionerade.

Under vintermånaderna är det stiltje vad gäller praktiskt trädgårdsarbete. Vi går liksom i ide. Och när den första vårvärmen äntligen kommer, så har det redan kliat i fingrarna länge. Man är mer än frestad att sätta igång med vårbruket. Är du själv trädgårdspassionerad? Då känner du säkerligen igen dig!

Förra sommaren grävdes hela vår trädgård upp och den växtlighet vi försökte behålla stod förvarad i lådor och hinkar, mestadels utlokaliserade hos snälla grannar och släktingar. Om det kliar i fingrarna efter en vanlig vinter, så var klådan rent av besvärande den här våren.

Eftersom markarbetena blev ordentligt försenade hösten 2013, så insåg vi att växterna kanske inte skulle hinna etablera sig ordentligt innan kylan kom. Vi valde därför att bara plantera ett fåtal nya växter, resten fick vänta till våren.

Det uppdämda trädgårdsbehovet och de många tomma planteringsytorna innebar en enorm VÅRFRESTELSE i år!!

Dels gällde det att förstå skillnad på ytor som behövde kompletteras med fler växter och på ytor som med lite tid skulle klara av det jobbet alldeles på egen hand. Tålamodet utsattes för en prövning som hette duga!


Daggkåporna såg inte mycket ut för världen i april...



... men fyllde själva ut ytan mer än väl i augusti. 



 De nyinköpta lavendelplantorna var inte heller de särskilt majestätiska i april.... 



Men de fyllde sin plats ganska väl i den upphöjda rabatten fram på sensommaren.



Dels gällde det i våras att inte rusa iväg och handla för mycket växter på en gång. Vår plan var att leva med den nya trädgården under en säsong och fylla på efterhand, för att på så sätt få en trädgård som är spännande hela året om. Det gällde att inte falla för VÅRFRESTELSEN att direkt fylla alla de tomma ytorna med tidigblommande aklejor, pioner och löjtnantshjärtan. 



I rabatten vid entrén var klotrobinian helt nyplanterad i april. Snödroppar och krokus hade blommat färdigt medan julrosorna längst bak mot staketet fortfarande bjöd på full blomprakt. Pioner, riddarsporrar, nävor, tovsippor och tulpaner hade börjat ta lite plats medan stäppsalvior och solhattar knappt hunnit skjuta ur jorden ännu. I övrigt fanns här en del lediga ytor, som skulle behöva fyllas. 



I augusti hade planteringen bättrats på med rosenstav, fler julrosor och fler stäppsalvior. 
Och den ena vita julrosen blommade fortfarande!!



I september tillkom dessutom två året-runt-blommande "alliumbollar" i betong, nedstuckna bland nävarna 'Lilac Ice'....



...och några plantor av vit stjärnflocka.


Efter ganska precis ett år i den nya trädgården börjar den så sakta anta den form som vi så länge bara drömt om. Men vägen fram till där vi är idag, har på olika sätt varit tålamodskrävande. Att stå ut med  den gamla trädgården de sista åren krävde en hel del tålamod. En trädgård som jag ville så mycket med, men som vi visste ändå snart skulle grävas upp inom kort. Att sedan hamna i klorna på fel sorts markentreprenör en hel sommar och höst, det krävde också ett ordentligt mått av tålamod. 

Att stå med en ny, halvfylld trädgård framför sig och tålmodigt behöva motstå en lång rad av VÅRFRESTELSER känns i jämförelse som ett mycket angenämt bekymmer faktiskt!!   :)



tisdag 23 september 2014

Bygget av slänten


I dagarna är det snart ett år sedan den nya slänten blev klar och i det här inlägget kommer jag visa några bilder som togs under den processen. 

Alla slipersmurar i och runt vår trädgård hade sedan länge gjort sitt. De behövde bytas mot nya stödmurar och vi såg det som ett välkommet tillfället att tänka lite nytt i hela trädgården. 



Tidigare var slänten terrasserad med en hopsjunken slipersmur. Den övre planteringen lutade ganska ordentligt och var rent svår att röra sig i. När slänten nu ändå skulle göras om så ville vi få till fler terasser med plana planteringar.  Man blir ju varken yngre eller rörligare med åren!



Under hela förra sommaren behövde slänten användas för transporter mellan tomtens båda nivåer  och ungefär så här hade vi det därför under dryga 2 månader.



Men så äntligen, ett par veckor efter att hela bygget egentligen skulle varit klart, så påbörjades arbetet med slänten. På bilden hade gruset paddats och det hade snickrats och armerats i gjutformar för fundamenten till stödmurarna.

Luttrade efter en hel sommar med samma entreprenör så kontrollerade vi formarnas placering mot ritningen och upptäckte att de placerats ungefär en halvmeter fel i både sid- och höjdled. Göra om och göra rätt och bli ytterligare försenad...



Två veckor senare var fundamenten gjutna på rätt plats, L-stöden mot övre delen av tomten var satta och murning av stödmurar i slänten var påbörjade. De gula slangarna för framtida dragning av el var lagda för att förbinda de olika nivåerna med varandra.



Den svängda muren i hörnet av övre delen av tomten var uppmurad en dryg vecka senare. Lättbetongblocken hade även börjat beläggas med primer och ojämnheterna i murarna var utjämnade med murbruk. Insidan av murarna har dessutom klätts med frigolit för att minska trycket av tjälen.



Ytterligare en vecka senare var de flesta murarna putsade och 40 cm planteringsjord var utlagd i de olika nivåerna. Vi och entreprenören var dock inte helt överens om behovet av planteringsdjup och hade vi inte stått på oss så hade vi idag haft 20 cm jord och därunder packat grus. Det slutade med att det packade gruset fick grävas ur för hand, innan jorden kördes ut. Någon vecka senare kom även toppstenarna på plats ovanpå murarna och vi kunde äntligen börja plantera våra växter.



Vi hade bråttom att få växterna i jorden i god tid före vinterkylan, så alla växtplaceringarna hann väl inte bli tillräckligt genomtänkta. En del av växterna har därför flyttats både en och två gånger under det gångna året. Och känner jag mig själv rätt så är nog inte flyttcirkusen över på länge än...

En del av växterna är av naturliga skäl fortfarande väldigt små, titta på ädelsyrenen 'Mme Lemoine' i släntens övre plantering t ex, den har en eller ett par meter kvar att växa. Av samma skäl är ytorna mellan växterna fortfarande ganska tomma och kala.

Men visst kan man med hjälp av lite fantasi föreställa sig hur här kommer se ut om några år. Resan har bara börjat!

lördag 20 september 2014

Planteringslördag


Lördag blir årets sista sommardag, kraxade olyckskorparna tidigare i veckan. Rätt eller fel, det återstår ju att se. Men oavsett vilket, så såg det ut att bli en helt underbar sensommarlördag i dag. Bäst att passa på att arbeta utomhus då, tänkte jag, när jag slog upp mina blå ett par timmar för tidigt. Första spadtaget togs därför redan vid niotiden i morse, medan det ännu var alldeles tyst och stilla i grannskapet. Septembersolen stod lågt och morgondaggen låg fortfarande kvar på växtligheten. En morgonstund med guld i mund!

En hel låda fylld av nyss hemkomna blomsterlökar skulle ner i jorden, växter skulle flyttas och ett gäng plantor skulle delas i flera mindre. Några nyinköpta växter stod dessutom i sina krukor och väntade på att bli planterade. Tidigare i veckan besöktes nämligen Nilssons plantskola i Kullavik. Vi behövde komplettera med ytterligare en ros till trädgården och jag tycker att de har det bästa utbudet av rosor i göteborgstrakten. 




Efter en stunds funderande tillsammans med kunnig hjälp, så blev det en modern buskros 'Romanze' som fick följa med hem. Önskemålet var en ros i passande storlek, som blommar lite senare på säsongen och som gärna var mustigt rosa. Bilen fylldes av härlig rosendoften på hemvägen och ännu så länge så känns det som om jag fick precis det jag sökte. Rosen står nu planterad mellan två andra rosor längs ett staket,  'Mamma Mia' och 'Duchesse de Montebello'. 





Äntligen har jag hittat en bra plats för några stjärnflockor! Har länge trånat efter denna så populära blomma, men har inte haft någon given plats. Förra helgen flyttades några plantor och som på beställning blev det en tom yta som behövde fyllas med en mellanhög, blommande perenn. Kom därför hem med tre plantor av den vita 'Star of billions' från plantskolan.



Kompletterade även ett befintligt bestånd av kaukasisk förgätmigej 'Jack Frost'. Men plantorna var pyttesmå och rätt dyra, så jag bestämde mig för att hålla igen lite på antalet nyinköp och istället dela några av de större plantorna jag redan har. För varje liten ny planta jag lyckades bända loss idag, så summerade jag i huvudet. 89 kronor + 89 kronor + 89 kronor + 89 kronor..... Beståndet ökade från 9 till 23 plantor på någon timme - om nu alla tar sig vill säga. Jösses vad pengar jag sparat idag! :)



Lite otåligt kanske, men dessutom köpte jag hem ännu en rosa sköldpaddsört för att dryga ut det befintliga beståndet ytterligare. Visst är den helt underbar så här års!

Är det nu en strålande fin lördag, kanske den sista med sommarvärme dessutom, så måste man ju passa på att utnyttja trädgårdens olika sittytor också. Japp, så fick det bli! Det togs många sköna kaffepauser idag, mellan grävandet och vattnandet! Så de flesta av blomsterlökarna får därför snällt vänta kvar i sina påsar ytterligare någon dag....









fredag 19 september 2014

Sommarplågade!


Tänkte hänga på Blommig Fredag som nyligen startat upp för säsongen! Varje fredag under hösten och vintern gäller det att komma på ett inlägg med anknytning till ämnet, denna vecka är temat SOMMARPLÅGA.


Det har känts som ett omöjligt uppdrag, att klura ut något som varit plågsamt under den här sommaren. 2014 går till historien som en av de soligaste somrarna. Med en helt nyomlagd trädgård har jag dessutom kunnat leva ut en efterlängtad dröm hela den här säsongen. Så vad skulle jag kunna skriva om för sommarplåga? 

  • Ogräs? Har inte ens getts en rimlig chans.  
  • Skadedjur? Nej, det har inte varit något bekymmer för oss i år. Rådjuren kommer inte åt vår tomt och sniglarna har väl inte riktigt hittat tillbaka ännu. 
  • Någon växt som helt tagit över i rabatten? De kommer säkert, men inte i år... 
  • Det dåliga vädret? Knappast!!

Hmmm... Ett klurigt tema!



Under min rundvandring på ägorna i går eftermiddag, så stannade jag till vid rabatten runt vårt nya lilla körsbärsträd. Förra sommaren stod där ett sexton år gammalt körsbärsträd, men det kördes sönder av grävfirman i slutfasen av markarbetena och fick tas bort. I rabatten runt trädet var det planerat att vi skulle återplantera alla de sparade växter som vill ha det lite skuggigare. Men ett nytt och betydligt mindre träd fick ersätta det gamla, så denna sommar har växterna verkligen bjudits på det motsatta!

Här visas därför bilder på några växter som väl kan beskrivas som SOMMARPLÅGADE:

De fyra funkiorna av sorten 'Gold standard' som prunkade så här fint runt midsommar.....

...ser nu riktigt plågade ut.

Och hasselörten med sina mörkgröna, glänsande blad fotograferades i april...

...men kan väl sägas ha tappat en del av sin ursprungliga fräschör i sommar.

Under en av de soligaste somrarna i mannaminne har flera av växterna haft det riktigt kämpigt. Sommarplågade, men de kommer att överleva! Av erfarenhet vet vi ju hur fort ett körsbärsträd växer, så vi är ganska coola med att trädet kommer kunna erbjuda tillräckligt med skugga inom kort. 


Och jag vill verkligen poängtera att jag inte på något sätt hoppas på en mindre solig sommar nästa år! 

Önskar dig härmed en riktigt solig och fin fredag!

måndag 15 september 2014

Nyfriserade!




Den röda solhatten 'Magnus' har blommat så fantastiskt fint under drygt två månaders tid. Den har dragit till sig både humlor och fjärilar. Och beundrande blickar! Men solhattarna hamnade lite fel i rabatten i samband med nyplanteringen förra hösten. När de nu hade gjort sitt för säsongen så grävdes de upp förra helgen och fick en mer passande placering, längre bak i samma rabatt. 'Magnus' gillar egentligen inte att bli flyttad, men det togs det ingen hänsyn till denna gång. 




Om solhattarna såg lite trötta ut redan innan flytt, så blev de naturligtvis inte piggare av att grävas upp. Efter några dagar på sina nya växtplats såg de faktiskt riktigt skräpiga och torra ut.



Men med några nyp drogs de torra kronbladen enkelt bort och kvar står de nakna, runda knapparna. Och så ska de få stå kvar i höst. För visst ser 'Magnus' mycket stiligare ut igen när han är nyfriserad!

fredag 12 september 2014

En efterlängtad brunett

I flera år har jag avundsjukt sneglat över grannens häck och njutit av deras rödbladiga höstsilverax 'Brunette'. Det växer i en slänt med eftermiddags- och kvällssol, precis i blickfånget från ett av våra fönster på övervåningen. När all annan växtlighet börjar sjunga på sista versen så slår det ut sina höga, vita ax. Och det formligen lyser i kvällssolen!

Alla trädgårdar har olika förutsättningar. Olika klimatzoner och olika mycket utsatta för vind. Olika jordmån och är olika mycket kuperade. En förutsättning som också präglar vår trädgård  är att den ligger öppen för solens strålar mest hela dagen, eftersom vi saknar tomt på husets norrsida. Perfekt läge för väldigt många växter, förutom de som föredrar skuggiga lägen.

I alla dessa år har jag levt i vetskapen om att höstsilveraxet är just en sådan växt. Som föredrar skugga. Jag har funnit mig i det faktum att jag helt enkelt får hålla tillgodo med att njuta av den på lite avstånd. Men tidigare i somras var det någon som antydde att det faktiskt går bra att ha höstsilveraxet i fullt solljus också, så länge det inte torkar ut. Fort innan någon annan hann påstå något annat, så planterades två rödbladiga höstsilverax 'Brunette' i den nedre av släntens tre nivåer. Och plantorna har verkligen vårdats och vattnats omsorgsfullt hela denna soliga och torra sommar!



De mörka, nästan svarta bladen samspelar så bra med flera andra mörkbladiga växter i slänten och det ger lite höjd bakom alla dagliljor som omger planteringens framkant.


Tidigt i veckan visades det bilder på blommande höstsilverax från skånska bloggträdgårdar, så jag förstod att blomningen nu var nära. Och i onsdags var det faktiskt vår tur! På två av stänglarna hade knopparna precis börjat spricka upp!



Samma blomstängel ur ett grodperspektiv dagen därpå.


Så härligt att äntligen kunna njuta av brunettens skönhet på riktigt nära håll. Plötsligt upptäcker jag dessutom att den doftar helt ljuvligt. Nästan lite liljeaktigt. På torsdagskvällen hinner trädgårdsbelysningen tändas innan jag lämnar trädgården. Jag väljer att gå ännu en sväng förbi de blommande stänglarna som jag suktat så länge efter. Vill bara borra in näsan bland de små knopparna en sista gång innan jag går in för kvällen...




måndag 8 september 2014

Efter regn kommer sol

Efter timmar av regn sprack det upp en stund på seneftermiddagen, lagom till jag kom hem från jobbet. Växtligheten såg så där oemotståndlig ut och liksom bara väntade på att få bli fotograferad.  Dropparna låg kvar på flera av bladen och skuggorna sträckte på sig lite extra i den låga solen. 



Här var den vy jag stannade till vid en extra stund i dag och bara njöt! I förgrunden, till höger om stenen, syns den buxbomslika japanska järneken 'Dark green'... 



 ... och en rödbladig perukbuske 'Royal purple'. 



I mitten av bilden en vipphortensia 'Limelight' som för varje vecka som går, nu allt mer övergår i rosa toner.



Bakom hortensian kan man ana den friskt ljusgröna lagerhäggen. Namnsort okänd, men inköpt i Tyskland till vår trädgård i Köln då vi bodde där med familjen. Tyvärr inte helt härdig i svensk zon 2, men den har ett stort affektionsvärde för oss.




Längst bak i rabatten växer även en rödbladig smällspirea 'Diabolo' (vars skugga avtecknar sig mot muren i bilden ovan) och ett pampasgräs, som i likhet med lagerhäggen egentligen fördedrar lite mildare breddgrader. 

Underbart är kort sägs det ju! Efter bara några timmar mulnade det tyvärr på igen och av väderleksprognoserna att döma så väntas några riktigt regniga dagar framöver. Skönt då att ha hunnit fylla på sinnet med lite sköna, gröna intryck! 

fredag 5 september 2014

Tillverkning av trädgårdsdekorationer

Förra helgen tillverkades det egna dekorationer till trädgården. Jag tycker det är svårt att hitta dekorationer till trädgården som jag gillar, som känns personliga och som passar in i vår trädgård. 

Egentillverkade skidstavar!? utbrast yngste sonen när han hjälpte mig med konstruktionen på bilden nedan. Nja, visserligen är vi en skidåkande familj, men nej riktigt så nyskapande skulle det inte bli. Konstruktionen av silvertejp och mjölkkartongbitar var dock en viktig del för att nå ett lyckat slutresultat. Snart förstår du varför!




I början av sommaren bläddrade jag förbi en bild av rostiga järnklot på pinnar som stod i en plantering. De runda formerna stack upp en bit ovanför växtligheten. Lite som alliumbollar, fast för året-runt-bruk. Blev väldigt sugen på något liknande i vår egen trädgård men trots flitiga eftersökningar så lyckades jag inte hitta någon som tillhandahöll sådana. Det blev därför till att försöka tillverka egna bollar. Och då fick de bli i betong istället.




Bland barnens avlagda leksaker plockades några gamla bollhavs-bollar. På bygghandeln köptes en säck finbetong och några armeringsjärn. Själva tillverkningen började sedan med att jag klippte upp runda hål i bollens ena ände. Bollarna har en skarv runt om så hålet fick centreras i förhållande till skarven. För att plasten skulle släppa från betongen efter att ha härdat klart, så hällde jag i lite matolja inuti bollarna och vrickade runt. 




Därefter blandades finbetong och vatten till en konsistens som liknade gröt. Jag tillsatte alltså lite mer vatten än vad instruktionen på påsen rekommenderade. Har läst att betongen gärna ska stå en stund efter att den blandats till för att minska antalet luftbubblor.



Precis innan jag började peta i betongsmeten, så vrickades matoljan runt en sista gång så att det inte skulle bildas en "oljegrop" längst ner i bollen. För att avlägsna eventuella luftbubblor i betongen slogs sedan varje färdigfylld boll några gånger mot marken. 



Betongbollarna ställdes därefter i en skottkärra med sand och slutligen stack jag ner "skidstavarna" i bollarna och lutade dem mot en vägg. Utan trugan, konstruerad av mjölkkartong och silvertejp, så skulle armeringsjärnen sjunkit ända ner i botten på bollen och de färdiga kloten skulle spruckit efter ett tag, på grund av rostande armeringjärn. 



Fyra dagar senare uppskattade jag att betongen brunnit klart och klippte då bort plastbollarna. Armeringsjärnen kapades lagom långa och betongblommorna placeras ut i olika rabatter. Parvis eller i grupper om tre. Här på lite lägre höjd med nävan 'Lilac Ice' som undervegetation.


Alliumbollarna av betong är lätta att flytta runt efter säsong, kräver väldigt lite skötsel och är garanterat vinterhärdiga. Bra va!






Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...